Aurauskepit, tärkeä turvallisuustekijä – Plogpinnar, en viktig säkerhetsfaktor
Talven lähestyessä kunnassa varaudutaan lumen tuloon asettamalla aurauskeppejä teiden ja pyöräteiden varsille. Tätä työtä ei tehdä turhaan koristeeksi vaan teiden aurauksen takia. Vuoden 2021 tilaston mukaan Mustasaaren kunta huolehti teiden 238 km:n, katujen 92 km:n ja jalankulku- ja pyöräteiden 31 km:n aurauksesta. Tiet merkitään n. 10 600 aurauskepillä, ja katujen ja pyöräteiden varsilla niitä on n. 7000 kpl, yhteensä noin 17 000 keppiä, joita asettavat paikoilleen kunnan työntekijät, urakoitsijat ja tiekunnat tarkkojen säännösten mukaan.
På svenska längre ner!👇
Tiemestari Kjell Sundsten totesi, että aurauskeppien merkitystä tulisi rinnastaa liikennemerkkeihin. Ne ovat yhtä tärkeitä. Siksi ihmetyttää aurauskeppien äkillinen katoaminen pian niiden asettamisen jälkeen. Mitä pitäisi ajatella sellaisesta isästä, joka kulkee Sepänkylän keskustassa kahden pikkupojan kanssa kantaen ylpeänä yhtä aurauskeppiä samalla kun ihailee poikansa suorituksia toisen kepin kanssa lumikasan kimpussa? Ainakin isä näyttää huonoa esimerkkiä lapsilleen ja kaikille muillekin.
Lasten, nuorten ja aikuistenkin harrastama aurauskeppien keräily ja poistaminen on suurin syy siihen, että kunnan täytyy ostaa uusia aurauskeppejä. Noin 45 % hävikistä johtuu tästä. Muu hävikki johtuu lumenaurauksesta (15 %), liikenteestä (15 %) tai viallisista kepeistä (25 %). Kun tärkeiltä alueilta ”katoaa” aurauskeppejä, sinne täytyy viedä uusia varmistamaan liikenneturvallinen auraus.
Vaikka aurauskepit kerätään keväisin, niitä pitää vuosittain uusia 3000–4000 kappaletta. Joka vuosi maksetaan n. 30 000 € uusien aurauskeppien hankkimisesta, niiden paikalleen asettamisesta ja sitten taas pois ottamisesta. Se ei ole aivan pieni summa. Tiukan talouden aikana tässä voidaan säästää jättämällä aurauskepit paikoilleen!
Jane Trygg-Kaipiainen
När vintern närmar sig, förbereder man i kommunen för snöfall genom att ställa plogpinnar vid vägar och cykel- och gångleder. Detta arbete utförs inte för dekoration utan för att underlätta plogning av vägar. Enligt statistiken från 2021 utförde Korsholms kommun snöplogning på 238 km vägar, 92 km gator och 31 km cykel- och gångleder. Vägarna märks med ca 10 600 plogpinnar och gator och CG-leder ca 7 000 plogpinnar, sammanlagt ca 17 000 pinnar som sätts på sina platser av kommunens anställda, entreprenörer och väglag enligt strikta regler.
Vägmästaren Kjell Sundsten konsaterade att plogpinnarnas betydelse borde jämföras med trafikmärken. De är alltså mycket viktiga. Därför känns plogpinnars plötsliga försvinnande snart efter de har satts på sina platser så konstigt. Och vad borde man tänka då man ser en pappa som går i Smedsby centrum med två pojkar och bär stolt en plogpinne och beundrar sin sons agerande med en annan pinne i en snöhög? Åtminstone är pappan ett dåligt exempel för sina barn och alla andra också.
Största orsaken till att kommunen måste köpa nya plogpinnar är att barn, ungdomar och också vuxna samlar och kastar bort dem. Det är ca 45 % av svinnet. Viktiga områden där plogpinnar ”försvinner” förnyas även under vintern för att säkerställa en trafiksäker snöplogning.
Även om man samlar tillbaka plogpinnarna hamnar man att köpa 3000–4000 nya. Det kostar årligen ca 30000 € att köpa nya pinnar och att betala för deras sättande på plats och borttagande sedan på våren. Det är inte en alldeles liten summa. Under dessa ekonomiskt kärva tider kan vi spara genom att låta pinnarna vara i fred.
Jane Trygg-Kaipiainen