Sepänkylässä koulunsa käynyt mutta nykyisin Vaasassa asuva 22-vuotias Saku Risku on päättänyt kävellä Vaasasta Ylöjärvelle. Vaellus alkoi keskiviikkoaamuna 10.6.
Saku sai idean tempaukseensa, kun hänen ystävänsä suunnitteli kävelyä Vaasasta Turkuun. Saatuaan yhteyden Ylöjärvellä asuvaan ihailemaansa reissaajaan Topias Kontioon, matkan päämääräksi tuli Ylöjärvi.
Saku ei ole laatinut yksityiskohtaista matkasuunnitelmaa, vaan hän luottaa hetkeen. Vaellus ei häntä pelota mutta jännittää kyllä. Hän on valmistautunut taipaleelle lenkkeilemällä ja hankkimalla hyvät paljasjalkakengät ja ottamalla rinkkaansa mukaan varavirtalähteen ja trangian. Yöpyminen hoituu riippumatossa, jota hän on jo muutamana yönä testaillut. Kotona oleva vehka menee äidille hoitoon matkan ajaksi.
Saku kertoo suunnitelleensa etenemistä noin 30 km päivässä kuulostellen itseään, testaillen rajojaan ja oppien löytämään itsestään uusia puolia. Paluumatkan tavasta hän ei ole vielä päättänyt, ja onkin mahdollista, että hän kävelee takaisinkin.
Saku lähettää vaellukseltaan kuvia ja tunnelmia, joita julkaisemme Infossa matkan ajan. Tervetuloa mukaan seuraamaan Sakun matkaa!
Den 22-årige Saku Risku, som gick i skola i Smedsby men numera bor i Vasa, har bestämt sig för att gå till fots från Vasa till Ylöjärvi. Vandringen inleddes på onsdagsmorgonen den 10 juni.
Saku fick idén till sitt projekt när en vän planerade att gå från Vasa till Åbo. Efter att ha fått kontakt med den resenär han beundrar, Topias Kontio från Ylöjärvi, blev Ylöjärvi det självklara målet för vandringen.
Saku har inte gjort upp någon detaljerad resplan, utan väljer att ta dagen som den kommer. Vandringen skrämmer honom inte, men visst känner han sig lite nervös. Han har förberett sig genom att jogga, skaffa ett par bra barfotaskor och packa med sig en powerbank och ett stormkök i ryggsäcken. Övernattningarna sker i hängmatta, som han redan har provat under några nätter. Hemma får hans krukväxt, en gullranka, bo hos mamma under tiden han är borta.
Saku berättar att han planerar att gå cirka 30 kilometer per dag, samtidigt som han lyssnar på sig själv, testar sina gränser och lär känna nya sidor av sig själv. Hur han ska ta sig hem har han ännu inte bestämt, och det är därför möjligt att han även går tillbaka till Vasa.
Saku kommer att skicka bilder och hälsningar från vandringen, som vi publicerar i Info under resans gång. Välkommen att följa med på Sakus resa!
Tervetuloa mukaan seuraamaan Sakun matkaa! – Välkommen att följa med på Sakus resa!
21.6.2026
Eilen kävellessä näin satoja versioita minusta minun edelläni. En tiedä, mutta uskon, että näin mahdollisia tulevaisuuksia, missä voin pian olla ja lopulta olinkin, kun jatkoin matkaa, vaikka väsytti. Se oli ihmeellinen kokemus.
Vapaa tahto? Se on ja ei ole samaan aikaan. Nykyhetki perustuu menneisyyteen, johon on varmasti vaikuttanut joku muu kuin ihminen itse. Se tarkoittaa, että vapaata tahtoa ei ole. Mutta jos tahdot jotain muutosta, sen on mahdollista tapahtua. Jos et anna suostumusta, niin mikään ei myöskään yleensä muutu.
”Yliluonnolliset” asiat, kuten vaikka hypnoosi, tapahtuvat vain, jos on suostumus ja on valmis antautumaan sille. Se päättyy heti, jos osaa kieltäytyä ja sanoa ei. Onko silloin siis kyse vapaasta tahdosta?
Sama pätee luonnollisten arkisten asioiden kanssa.
Igår när jag gick såg jag hundratals versioner av mig själv framför mig. Jag vet inte säkert, men jag tror att jag såg möjliga framtider där jag snart kunde befinna mig, och där jag till slut också hamnade när jag fortsatte min väg trots att jag var trött. Det var en märklig upplevelse.
Fri vilja? Den finns och finns inte samtidigt. Nuet bygger på det förflutna, som med säkerhet har påverkats av någon annan än människan själv. Det betyder att fri vilja inte finns. Men om du önskar en förändring är det möjligt att den sker. Om du inte ger ditt samtycke brukar ingenting heller förändras.
”Övernaturliga” saker, som till exempel hypnos, sker bara om det finns samtycke och man är beredd att överlämna sig åt det. Det upphör genast om man kan vägra och säga nej. Är det då fråga om fri vilja?
Detsamma gäller naturliga och vardagliga saker.
20.6.2026
Näin kun kokkoa sytytettiin ja päätin poiketa katsomaan. Minulle tarjottiin ruokaa, ja oli oikein mukavaa seuraa. Olin todellakin pysähdyksen tarpeessa. Hetken päästä selvisi, että Toivon kylä on paikka päihdekuntoutujille. En voi muuta kuin suositella kyseistä paikkaa, jos sellaista tarvitsee.
Seuraavan yön vietin taivasalla ilman pressua, kun ei luvattu sadetta. Hyttysiä oli niin paljon, että silmät kiinni pystyi kuvittelemaan olevansa formularadalla! 😄
Matkalla Kihniöön vesi oli lopussa, väsytti, janotti, oli kuuma, ja kärsin toden teolla. Menin kysymään ovelta vettä ja sain sen lisäksi 10 km:n autokyydin kaupalle, ennen kuin se meni kiinni. Tähän mennessä matkan tärkein opetus on ollut, että ihmisten apuun voi luottaa silloin, kun sitä tarvitsee. Pitää vaan uskaltaa pyytää.
Jag såg när midsommarbrasan tändes och bestämde mig för att svänga förbi och titta. Jag blev bjuden på mat, och sällskapet var mycket trevligt. Jag behövde verkligen stanna upp en stund. Efter ett tag visade det sig att Toivon kylä är en plats för personer som rehabiliterar sig från missbruk. Jag kan inte göra annat än rekommendera stället till den som behöver något sådant.
Följande natt sov jag under bar himmel utan presenning, eftersom inget regn var utlovat. Det fanns så mycket mygg att man med slutna ögon kunde föreställa sig att man befann sig på en Formel 1-bana! 😄
På vägen mot Kihniö hade jag slut på vatten, jag var trött, törstig, det var varmt och jag led verkligen. Jag gick och frågade efter vatten vid en dörr och fick dessutom tio kilometers skjuts till affären innan den stängde. Hittills har den viktigaste lärdomen från resan varit att man kan lita på människors hjälp när man behöver den. Man måste bara våga be om den.
13-17.6.2026
On ollut niin rankkaa nämä päivät, etten ole jaksanut hirveästi chattailla. Mutta tässä on joitakin kuvia Seinäjoen ja Peräseinäjoen väliltä. Yöpaikan osoitti sateenkaaren pää, ja siellä oli mahtavat maisemat. Toisella puolella ukkosti ja toisella puolella oli kaunis auringonlasku.
Det har varit så tufft under dessa dagar att jag inte har orkat chatta så mycket. Men här är några bilder tagna mellan Seinäjoki och Peräseinäjoki. Regnbågens ände visade övernattningsstället och där fanns fantastiska vyer. Det var åska på den ena sidan och på den andra sidan en vacker solnedgång.
Här är veckans steg, och kilometrarna är sammanlagt 189,4.
I dag ser lägerplatsen ut så här. I morgon ska jag bada bastu på Kalajäevi camping.
Så småningom börjar halvvägen närma sig!
12.6.2026
Tänään olen vain makoillut riippumatossa ja pohtinut, mikä sana sopii kuvaamaan Jumalan alaisuudessa toimivia?
Intiassa on monia jumalia, ja ne kuvaavat tiettyä olotilaa/tyyppiä/hetkeä. Se ei ehkä sovi Suomeen. Täällä tykätään siitä, että on yksi jumala, joka pystyy kaikkeen ja jolla on kaikki voima. Arkkityyppi kuvaa eniten tätä, mutta sekään ei ole voima vaan kuvaus.
Suomessa mennään eteenpäin voimalla (sisu), joten täällä tarvitaan itseä korkeampia asioita ohjaamaan voimaa monipuolisemmin, jotta se ei sulaudu arkeen ja vuoda vääriin paikkoihin.
Esim. ajan ”jumala”, tasapainon ”jumala”.
I dag har jag bara legat i hängmattan och funderat på vilket ord som passar bäst att skildra dem som fungerar under Gud.
I Indien finns många gudar och de motsvarar någon känsla/typ/stund. Det passar kanske inte i Finland.
Här gillar man att det finns en gud som är allmäktig. Arketypen beskriver mest detta men det är inte makt utan en skildring.
I Finland går man framåt med viljestyrkan (sisu) så att det behövs en högre kraft som styr makten mångsidigare för att makten inte smälter in i vardagen och läcker ut i fel ställen. T.ex. tidens ”gud” och balansens ”gud”.
11.6.2026
88 000 askelta ja ainoat ruhjeet molemmissa jaloissa nauhoista tulleet muhkurat. Suonenvetoa siellä täällä vähän väliä.
Tänään kävin Ylistaron muinaishaudoilla. Siellä kuulokkeista soi Noiduin-yhtyeen albumi Alinen.
88 000 steg och de enda blåmärken på båda fötterna är bulorna från skosnören. Sendrag här och där då och då.
Jag besökte Ylistaros forngravar idag. Där lyssnade jag på albumet Alinen av bandet Noiduin på hörlurarna.
10.6.2026
Pääsin Laihialle asti ja sain vihdoin leirin pystytettyä. Alkuun lähdin liian innokkaasti, ja vauhtia oli liikaa kantapäille. Askelia tuli 43 300. Nyt hyttyset kiusaavat.
Jag kom ända till Laihela och fick äntligen upp lägret. I början gav jag mig av lite för ivrigt och hade för högt tempo för hälarna. Det blev 43 300 steg. Nu plågar myggorna mig.
-
Vaeltaja-Saku – Vandraren Saku
Saku Risku taivaltaa Vaasasta Ylöjärvelle. – Saku Risku vandrar från Vasa till Ylöjärvi.
