Gigan takana – Bakom Giga

Maanantaina 30 tammikuuta Suomalais-ruotsalainen kauppakamari järjesti yhdessä Norjalais-suomalaisen kauppayhdistyksen kanssa pohjoismaisen energiaseminaarin erittäin kiinnostuneelle yleisölle Wasa Innovation Centerissä. Osallistujat saivat Suomalais-ruotsalaisen kauppakamarin toimitusjohtajan Kjell Skoglundin, Sture Uddin, Tomas Häyryn, Vattenfall Finlandin toimitusjohtajan Elina Kiviojan, Freyrin Laura Vigierin, Kvarken Portsin Tommi Tuomisen, VASEKin Kristoffer Janssonin ja Merinovan Sabina Storbackan puheenvuoroissa kuulla tietoja siitä, mitä oikeasti on meneillään Pohjanmaalla.

Puheenvuoroissa käsiteltiin mm. energian varastointia, Merenkurkun talousaluetta ja Merenkurkun yliopistoa, GigaVaasan syntyä, fossiilivapaata sähköntuotantoa, Korsnäsin tuulivoimapuistoa merellä, investointeja Suomeen, uudistuvaa polttoaineitta eri muodoissa, Freyrin menossa olevia investointeja ja pohjoismaista yhteistyötä logistiikassa.

Vaasan kaupunginjohtaja Tomas Häyry katsahti ajassa taaksepäin ja kertoi, miten ajatus GigaVaasasta sai alkunsa. 2010-luvulla Vaasan energiaklusteri toi yhtä paljon yhteisöverotuloa kuin Tampereen kaupunki. Vähitellen heräsi kiinnostus energian varastointiin ja akkuteknologiaan. Silloin alettiin selvitellä mahdollisuuksia kokonaiseen arvoketjuun: riittävään määrään uudistuvaa energiaa edulliseen hintaan, vertikaaliseen yhteistyöhön, kaavoitukseen ja teollisuustontteihin jne. sekä kaikkeen mitä tarvitaan tämän lisäksi, kuten esim. uuteen suunnittelussa olevaan sähköasemaan GigaVaasan alueella. Nyt alueelle on rakennettu infraa ja saatu useita tonttivarauksia (Freyr, Grafintec, Epsilon), ja toivotaan hyviä uutisia investointipäätöksistä vielä tämän vuoden aikana. GigaVaasalla on vakavana tavoitteena tarjota akkumateriaalien valmistajille myös ympäristöystävällistä logistiikkaa. Siksi tarvitaan pistoraidetta ja Satamatietä. Kun tehtaat 10 vuoden kuluttua käyvät täydellä teholla, on investoitu paljon myös ympäröiville alueille, ja yhteiskunta käy läpi suurta muutosta yhdessä uusien osaavien asukkaiden kanssa.

Mitä tällä kaikella on tekemistä Mustasaaren kanssa? Mustasaari saa osansa, kun GigaVaasasta tulee totta. Meidän puolellamme rajaa on myös kaavoitettuja tontteja, jotka täyttyvät todella ison teollisuuden tarvitsemista toiminnoista ja palveluista.

Jane Trygg-Kaipiainen

Wasa Innovation Center.
Täysi sali kahdessa kerroksessa. – En full sal i två våningar.
Anna Måtts-Fransén, VASEK, ja/och Elina Kivioja, Vattenfall Finland.

På måndagen den 30 januari ordnade Finsk-Svenska handelskammaren tillsammans med Norsk-Finska Handelsföreningen ett nordiskt energiseminarium för en mycket intresserad publik på Wasa Innovation Center. Deltagarna fick höra information om vad som på riktigt är på gång i Österbotten i talturerna av Kjell Skoglund från Finsk-svenska handelskammaren, Sture Udd, Tomas Häyry, Elina Kivioja från Vattenfall Finland, Laura Vigier från Freyr, Tommi Tuominen från Kvarken Ports, Kristoffer Jansson från VASEK och Sabina Storbacka från Merinova.

I talturerna behandlades bl.a. lagring av energi, Kvarkens ekonomiområde och Kvarkens universitet, GigaVaasas tillkomst, fossilfri elproduktion, Korsnäs vindkraftspark, investeringar i Finland, förnybar bränsle i olika former, Freyrs pågående investeringar och nordiskt samarbete inom logistiken.

Vasa stadsdirektör Tomas Häyry tog ett tillbakablick på hur GigaVaasa började. På 2010-talet genererade energiklustret i Vasa lika mycket samfundsskatt som Tammerfors stad. Så småningom väcktes intresset för energilagring och batteriteknologi. Då började undersökningen av möjligheter till en hel värdekädja: tillräckligt med förnybar energi till ett förmånligt pris, vertikalt samarbete, planering och industritomter osv. plus allt som behövs utöver detta, som t.ex. den nya planerade elstationen på GigaVaasa. Nu har man byggt infra i området och fått flera reserveringar (Freyr, Grafintec, Epsilon) och hoppas på goda nyheter i form av investeringsbeslut ännu under detta år. GigaVaasa har som ett seriöst mål att erbjuda tillverkarna av batterimaterial också en miljövänlig logistik. Därför behövs stickspåret och Hamnvägen. Då fabrikerna är i full gång om 10 år har det investerats mycket i områdena omkring och samhället går igenom en väldigt stor omvandling tillsammans med nya kunniga invånare.

Vad har allt detta med Korsholm att göra? Korsholm får sin del av frukterna när GigaVaasa blir verklighet. På vår sida av Gigaområdet finns också planerade tomter som kommer att fyllas med många verksamheter och service som behövs omkring den verkligt stora industrin.

Jane Trygg-Kaipiainen

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *