Saaristopolitiikkaa Mustasaaressa – Skärgårdspolitik i Korsholm

Torstaina 10.4. Mustasaaressa järjestettiin Saaristopolitiikan iltapäivä. Koska saaristo on tärkeä osa Mustasaaren kuntaa, se haluaa olla mukana saaristopolitiikkaa käsittelevissä keskusteluissa.

På svenska längre ner!👇

Valtio jakaa saaristokunnille valtionapua, mutta se ei ole korvamerkittyä rahaa. Mustasaaressa onkin keskusteltu, pitäisikö näiden valtionapujen käyttöä seurata, että niitä käytetään saariston hyväksi.

Saaristopolitiikan perustana on laki saariston kehityksen edistämisestä, joka on annettu vuonna 1981 (494/81, 1138/93). Suomessa on kahdeksan saaristokuntaa ja 40 saaristo-osakuntaa, jotka on nimetty saaristolain pohjalta. 

Saaristopolitiikan kehittämistyötä tekee parlamentaarinen saaristoasiain neuvottelukunta sihteeristöineen, jonka valtioneuvosto asettaa vaalikaudeksi kerrallaan kehittämään saaristopolitiikkaa, jota toteutetaan saaristo-ohjelmien kautta. 

Maa- ja metsätalousministeriö on julkaissut erittäin valaisevan raportin Saariston tietopaketti: Suomen saaristoalueiden tilannekuva 2024. Saaristoalueet kattavat n. 15 % Suomen pinta-alasta, ja raportissa saaristo jaetaan neljään eri luokkaan: sisäsaaristoon (45 %), välisaaristoon (10 %) sekä ulkosaaristoon sekä saaristomaisiin manneralueisiin (molempia suunnilleen saman verran, yli 20 %). Saaristoalueet ovat melkein kokonaan maaseutua: 70 % harvaan asuttua maaseutua, 10 % ydinmaaseutua ja 16 % kaupungin läheistä maaseutua.

Uusimman saaristo-ohjelman Saaristo kansallisena rikkautena: Saaristo- ja vesistöalueiden valtakunnallinen kehittämisohjelma vuosille 2024–2027 mukaan saaristoa kehitetään kohti neljää strategista päämäärää: 1. Sujuva saavutettavuus fyysisesti ja digitaalisesti. 2. Saariston palvelut turvataan. 3. Saaristo on monipuolinen ympäristö elinkeinojen harjoittamiseen. 4. Saariston luonto ja ympäristö voivat hyvin. Kehittämisperiaate on paikkasensitiivinen kehittäminen.

Saaristoasiain neuvottelukunta kannustaa kuntia tekemään oman saaristo-ohjelmansa. Ja sen lisäksi jokainen saaristokylä voi tehdä oman asuttavuusanalyysinsa, eräänlaisen kuvauksen kylästä, koska kaikki saariston kylät ovat erilaisia.

Lähde: https://mmm.fi/saaristo

På torsdagen den 10 april ordnades det Skärgårdspolitikens eftermiddag i Korsholm. En viktig del av Korsholms kommun är skärgården. Därför vill Korsholm vara med då skärgårdspolitiken diskuteras.

Staten delar ut statsbidrag till skärgårdskommunerna men det är inte öronmärkta pengar. Det har även diskuterats i Korsholm huruvida användningen av de här statsbidragen borde redovisas att de går skärgården till godo.

Skärgårdspolitiken grundar sig på lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81, 1138/93), som utfärdades 1981. I Finland finns det åtta skärgårdskommuner och 40 kommuner med skärgårdsdel, och de har fastställts på basis av skärgårdslagen.

Den parlamentariska skärgårdsdelegationen med sekretariat, som tillsätts av statsrådet för en valperiod åt gången, har till uppgift att utveckla skärgårdspolitiken. Skärgårdspolitiken genomförs genom skärgårdsprogrammen. 

Jord- och skogsbruksministeriet har publicerat en mycket belysande rapport Informationspaket om skärgården: Lägesbild av Finlands skärgårdsområden 2024. Skärgårdsområdena omfattar ca 15 % av Finlands areal och i rapporten är skärgården delad i fyra kategorier: inre skärgård (45 %), mellanskärgård (10 %) samt ytterskärgård och skärgårdsliknande fastlandsområden (båda ungefär lika stora, över 20 %). Skärgårdsområdena består nästan helt av landsbygd: 70 % gles landsbygd, 10 % kärnlandsbygd och 16 % landsbygd i närheten av stad.

Enligt det nyaste skärgårdsprogrammet Skärgården som nationell rikedom: Nationellt program för utveckling av skärgårds- och insjöområdena 2024–2027 ska skärgården utvecklas mot fyra strategiska mål: 1. Skärgården är fysiskt och digitalt tillgänglig. 2. Skärgårdens tjänster är tryggade. 3. Skärgården är en mångsidig miljö för utövande av näringar. 4. Skärgårdens natur och miljö mår bra. Utvecklingsprincipen är platskänslig utveckling.

Skärgårdsdelegationen uppmuntrar kommunerna till att göra ett eget skärgårdsprogram. Och därtill kan varje by göra en egen bobarhetsanalys som är ett slags beskrivning av byn. Alla skärgårdsbyar är ju olika.

Källa: https://mmm.fi/saaristo

Infon yhteistyökumppanit 2025 – Infos samarbetspartner 2025