Henkilökuvassa Ruusa Viljanen Rossi i personbild
Mustasaaren Kunta on palkannut Ruusa Viljanen Rossin hankkeeseen, jolla kartoitetaan kylien asumattomat talot. Info sai mahdollisuuden esittää hänelle muutamia kysymyksiä.
Korsholms kommun har anställt Ruusa Viljanen Rossi för ett projekt som kartlägger byarnas obebodda hus. Info fick möjligheten att ställa några frågor till henne.

Arkkitehti ja kulttuuriympäristöasiantuntija Ruusa Viljanen Rossi johtaa Mustasaaren kunnan autiotalohanketta Kaikki kunnan kylät. – Arkitekt och byggnadsantikvarie Ruusa Viljanen Rossi leder Korsholms kommuns ödehusprojekt Många byar små.

Projektin tarkoituksena on lisätä muuttoa kuntaan, mutta siinä on kyseessä yhtä paljon korkeiden kulttuurihistoriallisten arvojen ja perinteisen pohjalaisen asumusten hienon laadun osoittaminen. – Projektet har som syfte att öka inflyttningen till kommunen, men det handlar lika mycket om att peka på höga kulturhistoriska värden och fina kvaliteter i den traditionella österbottniska bebyggelsen.
Haluaisitko ensin kertoa jotakin itsestäsi? – Vill du först berätta om dig själv?
Olen kasvanut yhdessä Mustasaaren pikkukylistä, mutta olen asunut jo kauan Tukholmassa. Olen koulutukseltani arkkitehti, erikoisalanani restaurointi ja olen myös rakennusperintöasiantuntija. Minulla on jo 15 vuoden ajan ollut oma arkkitehtitoimisto, joka keskittyy kulttuurihistoriallisesti arvokkaaseen asutukseen ja kulttuuriympäristökysymyksiin. Siis yksinkertaistaen vanhoihin taloihin ja ympäristöihin. Toimin sekä Ruotsissa että Pohjanmaan alueella, johon minulla on vahvat tunnesiteet ja jonka valtavan hienon rakennusperinnön parissa työskentelen mielelläni. Olen parhaillaan puolipäiväisesti Mustasaaren kunnan palkkaamana johtamassa tätä autiotaloprojektia, joka on saanut vauhtia omasta aloitteestani ja jota on kehitelty yhdessä kuntakehityssektorin kanssa.
Jag är uppvuxen i en av Korsholms mindre byar, men bor i Stockholm sedan länge. Jag är utbildad arkitekt med specialisering i restaureringskonst samt även byggnadsantikvarie. Jag driver sedan femton år ett eget arkitektkontor med fokus på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och kulturmiljöfrågor. Gamla hus och miljöer, helt enkelt. Jag har verksamhet både i Sverige och Österbotten, en region som jag har ett starkt känsloband till och vars jättefina byggnadsarv jag gärna jobbar med. Just nu är jag halvtidsanställd av Korsholms kommun för att leda detta ödehusprojekt som jag tagit initiativ till och utformat tillsammans med kommunutvecklingssektorn.



Voi olla masentavaa nähdä näin vanhojen talojen olevan tyhjillään nykyään, ja hanke haluaa kannustaa myymään niitä uusille asukkaille. – Det kan vara beklämmande att se så gamla gårdar stå öde idag och projektet vill uppmunra till försäljning till förmån för nya invånare.

Vanhoissa rakennuksissa voi olla kaikenmoisia kiinnostavia ja joskus hauskojakin yksityiskohtia. – Gamla byggnader kan ha alla möjliga intressanta och ibland lustiga detaljer.
Hanke tuntuu erittäin kiinnostavalta. Mitä voit kertoa siitä? – Projektet låter jätteintressant. Vad kan du berätta om det?
Kaikki kunnan kylät on kaksivuotinen Leader-hanke, jota rahoittavat EU:n Maaseudun kehittämisrahasto ja Svenska Kulturfonden. Hankkeen tarkoituksena on lisätä muuttoa kuntaan rohkaisemalla autiotalojen omistajia luopumaan niistä uusien asukkaiden hyväksi. Kartoitamme kunnan kaikki asumattomat talot ja luomme kontaktit kiinteistöjen omistajiin. Toiveenamme on löytää taloihin uudet asukkaat.
Pohjalaistaloille on suuri kysyntä, siis tyypillisille hirsistä salvotuille ja punamullalla maalatuille maalaistaloille maatalousyhteiskunnan ajalta, ja moni voisi ajatella muuttavansa Mustasaareen ja kunnostavansa itselleen uuden kodin nyt tyhjillään olevasta talosta. Mutta me otamme huomioon myös talot, jotka eivät ole ihan yhtä vanhoja. Asumattomina on esimerkiksi jonkun verran rintamamiestalon tyyppisiä taloja ja myös 1960-luvun taloja, joiden toivoisimme tulevan markkinoille ja saavan uudet asukkaat.
Jokainen pelastettu autiotalo vahvistaa kylän elinvoimaa, suojelee kulttuurimaisemaa ja säästää luonnonvaroja.
Många byar små är ett två-årigt Leader-projekt som finansierats av EU:s landsbygdsutvecklingsprogram samt Svenska Kulturfonden. Det har som syfte att öka inflyttningen till kommunen genom att uppmuntra ägare till obebodda bostadshus att avyttra dem till förmån för nya invånare. Vi kartlägger alla ödehus i kommunen och skapar kontakter till fastighetsägarna. Vår förhoppning är att hitta nya invånare till husen.
Det finns en stor efterfrågan på hus av typen österbottensgård, det vill säga typiskt österbottniska timrade och rödmyllade bondstugor från bondesamhällets tid, och många skulle kunna tänka sig att flytta till Korsholm och rusta upp ett nytt hem av ett hus som nu står öde. Men vi beaktar också hus som inte är fullt så gamla. Det finns till exempel en del tomma hus av typen frontmannahus och också en del 1960-talshus, som vi hoppas att skulle kunna komma ut på marknaden och få nya invånare.
Varje räddat ödehus stärker byns livskraft, det vårdar kulturlandskapet och sparar på naturens tillgångar.

Tämä koristeellinen, pikkuristikkoinen verannan ikkuna on hyvässä kunnossa, mutta tarvitsee kunnossapitona uuden kitin ja uuden ulkokäsittelyn. Kulttuurihistoriallisesti arvokkaan rakennuksen restauroinnissa on tärkeää käyttää perinteisiä menetelmiä ja materiaaleja. Lähtökohtana on, että osia ei vaihdeta, vaan ne kunnostetaan ja korjataan. – Detta dekorativa, småspröjsade verandafönster är i gott skick, men tarvar underhåll i form av nytt kitt och ny ytbehandling. Vid restaurering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är det viktigt att använda traditionella metoder och material. Utgångspunkten är att inte byta ut delar, utan laga och reparera.

Tähän on hiipinyt amerikkalaisia vaikutteita uuden ikkunatyypin muodossa 1900-luvun alussa. Ehkäpä talo kertoo Amerikan-kävijästä? – Här har vissa amerikanska influenser, i form av en ny fönstertyp, smugit sig in i början av 1900-talet. Huset kanske bär på berättelsen om en amerikafarare?
Mitä ajattelet projektista? Miksi se on tärkeä kunnalle? – Vad tycker du om projektet? Varför är det viktigt för kommunen?
Olen tietenkin sitä mieltä, että projekti on todella tärkeä ja arvokas, ja olen iloinen, että kunta tarttui aloitteeseeni ja halusi toteuttaa hankkeen. Tämä osoittaa, että kunnasta löytyy uteliaisuutta ja rohkeutta kokeilla uusia keinoja ja työskennellä etulinjassa tässä ajassa olevien liikkeiden kanssa.
Projekti on osin kulttuuriympäristötyötä, mutta vähintään yhtä paljon se käsittelee resurssitaloutta. Emme voi jatkaa luonnonvarojemme tuhlaamista, kuten teemme nyt, vaan meidän täytyy säilyttää ja huoltaa olemassa olevaa paljon paremmin, kuin nyt. Hanke kannustaa kunnostamaan kaikki kunnassa tyhjinä olevat talot ja löytämään niihin uudet asukkaat. Jokainen pelastettu talo säästää suuren määrän resursseja.
Samalla projektin tarkoitus on myös vapauttaa enemmän asuntoja markkinoille, jotta saataisiin tilaa uusille kuntalaisille. Tämä on tärkeää, jotta kunta voisi kasvaa kestävällä tavalla.
Jag tycker så klart att projektet är otroligt viktigt och värdefullt och är väldigt glad över att kommunen nappade på mitt initiativ och ville genomföra projektet. Det visar på att det finns nyfikenhet och mod att pröva nya metoder och att jobba i framkant med rörelser som ligger i tiden.
Projektet är dels ett kulturmiljöarbete, men minst lika mycket handlar det om resurshushållning. Vi kan inte fortsätta att slösa med våra naturresurser så som vi gör, utan vi behöver bevara och vårda det befintliga mycket bättre än vi gör idag. Projektet uppmuntrar till att ta vara på alla de tomma hus som står i kommunen och hitta nya invånare till dem. För varje hus som räddas sparar vi stora resurser.
Samtidigt är ju projektets syfte att frigöra fler bostäder till marknaden för att skapa utrymme för fler kommuninvånare. Det är viktigt för att kommunen skall kunna växa på ett hållbart sätt.

Monia houkuttelee nostalgisten tunteiden aikaan saama romanttinen kuva menneisyydestä. Autiotalon kunnostaminen on kuitenkin suuri ja ajoittain raskas urakka. Mutta jos hankkii tietoa, etenee hitaasti ja varoen ja pitää jatkuvasti mielessään sen, mikä sai ihastumaan taloon aivan alussa, niin onnistuu kyllä sekä mukavuuksien luomisessa että rakennuksen kulttuurihistoriallisten arvojen säilyttämisessä. – Många lockas av en romantisk bild av det förgångna och drivs av nostalgiska känslor. Upprustningen av ett ödehus är dock ett stort och periodvis tungt arbete. Men om man skaffar sig kunskap, går långsamt och varsamt fram och ständigt håller blicken fäst på det som gjorde att man kärade ner sig i huset från första början, så lyckas man nog både med att skapa komfort och bevara byggnadens kulturhistoriska värden.

Perinteiseen pohjalaiseen pihapiiriin kuuluu tärkeänä osana erinäiset ulkorakennukset. – De många uthusen utgör en väsentlig del av en traditionell österbottnisk gård.
Miten asut itse? – Hur bor du själv?
Asun entisessä autiotalossa Tukholman seudulla. Se on purkutuomion saanut viime vuosisadan vaihteen talo, joka oli ollut tyhjänä useita vuosia, ennen kuin muutin sinne kolmen teini-ikäisen lapseni kanssa noin viisi vuotta sitten. Meillä on myös entinen autio pohjalaistalo, jonka kunnostin varovasti kaksikymmentä vuotta sitten ja jota käytämme nykyään kesäasuntona.
Viihdyn käytännön rakennussuojelun parissa, eli kunnostustöissä talon ehdoilla, ja restauroin Tukholman taloa hissukseen. Se saa viedä aikansa, mutta näin on helpompi edetä varovaisesti suhteessa talon kulttuuriarvoihin ja myös pitää kustannukset kohtuullisella tasolla. En niinkään piittaa tv-sarjoista tai viihteestä, pidän enemmän fiksailusta ja puuhailusta …
Jag bor i ett före detta ödehus i en av Stockholms kranskommuner, ett rivningsdömt sekelsskifteshus som hade stått tomt i flera år innan jag flyttade in med mina tre tonåringar för ca fem år sedan. Vi har också en tidigare öde österbottensgård, som jag för tjugo år sedan varsamt rustade upp och som vi numera nyttjar som sommarhus.
Jag trivs med praktisk byggnadsvård, dvs. renoveringsarbete på husets villkor, och håller på att restaurera huset i Stockholm. Det får ta sin tid, men på så sätt är det lättare att vara varsam i förhållande till husets kulturvärden och även hålla kostnaderna nere på en rimlig nivå. Jag är inte så mycket för tv-serier och underhållning, jag gillar mer att hålla på och fixa och dona…

Kylän palokellolla varoitettiin tulipalosta, mutta sillä kutsuttiin myös työväkeä pelloilta vähemmän hälyttäviin tapahtumiin, kuten ruokailuihin. – Med byns brandklocka varnade man för eldsvåda, men man kallade också in arbetsfolk från åkrarna för mindre alarmerande händelser, såsom måltider.
Mikä on paras paikka Mustasaaressa? – Vilken är den bästa platsen i Korsholm?
Mustasaaren vahvuus on kaikki kunnan kylät, joista jokaisella on oma vahva luonteensa ja identiteettinsä ja joiden asukkaat luovat voimakasta yhteisöllisyyttä ja yhteenkuuluvuutta. Yhdessä kylät luovat kunnan, jonka valttikorttejaon paikallisuus, ihmisläheisyys ja vaihteleva luonto. Täällä voi luoda itselleen fantastisen hyvät olot maalla, mutta lähellä kaupunkia. Mustasaaressa voi helposti poimia parhaat palat molemmista maailmoista.
Kunnassa on joitain erittäin arvokkaita kulttuuriympäristöjä, joissa perinteinen kylärakenne ja kylätie ovat säilyneet hyvin maalaistaloineen ja perinteisine ulkorakennuksineen, tienvarsikoivuineen ja kiviaitoineen sekä näkymineen peltomaisemaan, metsään tai merelle. Nämä muodostavat ympäristöjä, jotka ovat hyvin sopusoinnussa luonnon kanssa ja sopivat ihmisen mittakaavaan. Ne ovat myös ympäristöjä, joiden vetovoima säilyy yli aikojen. Niistä pidän tietenkin eniten.
Korsholms styrka ligger i dess många byar små, som var och en för sig har en stark egen karaktär och identitet, med bybor som månar om gemenskap och samhörighet. Tillsammans skapar byarna en kommun vars trumfkort är lokal förankring, människonärhet och en varierande natur. Här kan man skapa sig en fantastisk bra tillvaro helt på landet, men med en närhet till stan. I Korsholm kan man få det bästa av två världar helt enkelt.
Det finns en del riktigt värdefulla kulturmiljöer, där den traditionella byastrukturen och byvägen bevarats fint med allt vad det innebär av bondstugor och traditionella uthus, vägbjörkar och stenrösen, samt utblickar över åkerlandskap och skog, eller havet. Det är miljöer som samspelar väl med naturen och är anpassade till människans mått. Det är också miljöer vars attraktionskraft håller över tid. Dem gillar jag såklart bäst.
